Jag valde att måla tre träd, ett fält och ett hus.

Direkt efter vi fått informationen om den nya uppgiften visste jag genast hur jag ville komponera bilden med de obligatoriska bildobjekten som skulle finnas med i bilden/målningen/teckningen.
Dock kände jag mig osäker på vilka material jag ville använda mig av för att skapa min bild. Skulle jag måla med akvarell eller akryl… akvarell, akryl, akvarell, akryl?!
Jag beslutade mig för att lätt börja skissa och därmed komma fram till ett beslut. Efter jag skissat ett tag skapade jag en målning i akvarell.
Jag blev nöjd med resultatet beroende på den lilla tid jag lagt ner på tavlan. Jag lyckades få fram fina nyanser och utnyttjade vattnet på ett bra sätt men kände mig inte tillräckligt nöjd med den.
Jag ville måla en mer tidskrävande målning.
Lektionen veckan därpå skulle jag ha påbörjat en ny målning, i akryl, men hade självklart oturen att åka på höstens fruktade förkylning, kliché. Detta gjorde att jag hamnade smått efter i tidschemat. Detta resulterade i att jag under helgen kutade ner till Panduro, köpte mig en duk och påbörjade min tavla, resultatet kan du se bilden ovan.

I början av skapandet av min målning visste jag att fokuset i bilden skulle ligga på de tre träden. Därför var det naturligt att placerade dem i målningens mitt. Ögat får något distinkt att vila på.
Den mörkgröna färgen på träden var ett medvetet val, till för att förstärka fokuset på träden.  Målningen skulle också vara målad horisontellt på duken för att jag lättare skulle få fram lugn i bilden. Om jag hade målat bilden vågrätt skulle den inte fått samma lugn, tror jag.
Färgerna är väldigt lugna och varma i nyanserna vilket också bidrar till den lugna och idylliska stämningen i miljön. Den blåa himlen förstärkte även träden i fokus. Skiftningarna i fältet var ett medvetet val för att tittaren lättare skulle förstå det djupare perspektivet och kunna ana den sluttande kullen. När jag var klar med målningen tyckte jag att det fattades något. Därför valde jag att spontant måla dit lite vete, hafsigt, i ett närmande perspektiv för att göra bilden lite roligare och för att ännu en gång beskådaren skulle uppfatta avståndet/perspektivet lättare.

Varför jag valde att måla den typiska landskapsbilden i akryl var för att jag tycker det är roligt och just för att jag finner det lite svårare än att måla med akvarell.
Med akvarell kan man göra misstag och lätt få misstagen att döljas medans med akryl syns dom, ofta.
Jag valde att göra raka eller något böljande penseldrag, för att det är lättare, enligt mig.
Personligen tycker jag det ser snyggare ut med Monets typiska penseldrag, duttandet, men suger bokstavligen på det. Lite synd, eftersom jag tror bilden hade sätt mindre naivistiskt ut och mer blivit mer realistisk.
Under skapandets gång stötte jag på ett stort problem. Jag skulle måla en buske bredvid fältet men misslyckades, totalt.  Jag vill fånga lite rörelse i busken som jag tyckte jag fick fram i träden men blev tillslut en stor grön slafsig fläck som förstörde fokuset totalt. Jag lyckades torka bort busken med vatten och täcka över med beige akrylfärg. Eftersom jag gjorde målningen hemma hade jag bara en 1.5 cm pensel vilket gjorde det svårt att måla de små detaljerna som vetekvarnen/huset.

Jag är väldigt nöjd med slutresultatet trots att jag inte egentligen inte är ett stort fan av den här typen av målningar. Men jag tyckte jag klarade av problem jag stötte på bra under utvecklingens gång. Jag tyckte uppgiften var rolig, då man fick tolka själv men samtidigt hålla sig inom ett område. Blev lite missnöjd med molnen för jag tycker jag brukar kunna fånga det realistiska, men formen blev visst lite skarp på vissa ställen.

Johanna Sjöstrand.